Igår var min sista dag i fina Kyoto och jag började med att besöka templet Sanjusangendo som visade sig ligga väldigt nära vårt hostel. Det är inte ofta som det är promenadavstånd till ställen. Detta är utan tvekan ett av de bästa tempel jag sett på hela min resa och också ett av de mest speciella. Det stora, avlånga templet byggdes på 1200 talet och inuti gömmer sig 1001 statyer i guld av den buddistiska figuren ”Kannon”. Alla snittar en höjd på 165 cm vilket gör de naturtrogna. 1000 är uppradade i led likt en arme och framför dem, i mitten av templet står en jättestaty som kallas ” Natural tresaure”. Framför guldstatyerna står också 28 stora stenfigurer i naturtrogen storlek som agerar beskyddare åt ”armén”. Där fanns bland annat åskguden och guden av vind. Sen enligt tron så kan "Kannon" dubblera sig själv till 33 stycken vilket helt plötsligt medför att man kan säga att det finns 33000 "Kannon's" inuti templet. Detta ska tydligen vara ett väldigt bra antal. Väldigt fränt ställe! Det var totalförbud att fota där inne men för att ni ska förstå lite vad jag pratar om lånade jag en bild av allas vår bästavän google.
Då jag kom upp i väldigt bra tid var det fortfarande bara runt lunch så åkte till min sista sevärdhet som jag gärna ville se. Denna gång var det området runt berget Inari. Själva tempelområdet är ett av de mest kända i Kyoto och det är känt för sin promenadslinga genom tusentals oranga portar som leder mellan olika altare som står utplacerade i naturen. Det har tydligen nått att göra med guden för ris och räven är dess beskyddare vilket gör att man stöter på rävstatyer längstmed hela slingan. Jag visste inte att den skulle vara så lång som den var och tänkte först inte gå runt hela heller meno det var så vackert så slutade med att jag promenerade runt bergslingan i nästan 3 timmar. Otroligt vacker promenad och det är nått speciellt att komma fram till ett skogsparti som är fullt med olika altare där det brinner ljus och ibland har man turen att komma när någon sitter och sjunger eller ber i kör.
