I fredags tog jag med mig Talitha på utflyckt! Första dagen på länge det inte regnade så bäst att passa på liksom.
Denna gång åkte vi mot Taichung som ligger ungefär 2h nedåt landet med tåg. Den största anledningen till att vi åkte dit var att vi ramlat över lite foton på "rainbow village" som ligger där. Det är ett litet kvarter som helt och hållet målats (t.om marken) i starka färger och överallt hittar man olika figurer och andra konstiga saker. Allt är så vackert och jag tror inte att man någonsin kan vara ledsen om man bor i ett hus som ser ut sådär. Själva historien om platsen gör det hela ännu lite finare. Det började med att staden ville riva det gamla soldatkvarteret eftersom det började bli lite slitet. Då blev en 90 farbror väldigt ledsen och bestämde sig för att själv ta tag i saken och rädda sitt hus. Han började då måla hela kvarteret i glada färger och då platsen helt plötsligt började dra massa folk och klassas som konst blev området kvar. 90åringen, som såklart numera är ännu äldre bor fortfarande kvar. Jag tog löjligt mycket bilder och jag totalälskade platsen. Nu kan jag inte släppa tanken på att någon gång ha ett sådant hus. Varför inte liksom? Varför göra ett hus, eller livet i sig tråkigare än vad som är nödvändigt? Kolla här så förstår ni kanske.
Resten av dagen vandrade vi mest runt i olika stadsdelar och fortsatte att titta på konst i alla dess former. Vi besökte även Taichung Folklore Park som inte var mycket till en park utan mer en plats med fina gamla hus.
Vi råkade även springa på CMP Block Muesum of Arts som hade en stor utställning om björnar. Vi förstog aldrig riktigt varför björnar var ett återkommande tema i staden men dom fanns lite överallt och i väldigt många exemplar. Denna utställning ägde rum i en park där man fick gå mellan olika små spegelhus som hade ett eget tema med matchande björn. Trevligt!
Mitt intryck av staden var att det var mindre "turistigt" än taipei som jag annars uppfattar vara ganska oexploaterat. Det för med sig både bra och dåliga saker. Det som är bra är att allting känns mer äkta. Få saker är uppbyggda för turister och det känns då mer som en "riktig" taiwanesisk stad. Det som är negativt är såklart att man får kämpa lite mer. Det är svårare att få tag på taxibilar eftersom de inte finns i lika stor utsträckning som i Taipei och skyltar på engelska kan man vinka hejdå till. Därför får man leta lite extra på egen hand. Som tur var löste sig det mesta eftersom jag hade med mig Talitha. Hon pratar både kinesiska och är bra på kartor så jag hängde mest efter. Perfekt lösning. Taichung var charmigt och jag gillade att staden hade en väldigt artistisk framtoning. Mycket street art och trånga små kvarter med konstiga cafeér och butiker. Mysigt är nog rätt ord, trots att staden är Taiwans 3e största stad så var den mysig. Det var en fin dag.
Hej Hanna. Ser att du verkligen inte ligger på latsidan.jag fattar inte hur du hinner med allt.tänk vilket bagage av minnen du får med dig hem. Du skriver så målande och så kul med alla bilder.
Tack så hemskt mycket för des söta lilla skon. Den står ju förstås på hedersplats.
Det börjar närma sig slutet snart.Men än har du ju lite kvar. Det ska i alla fall bli kul att träffa dig igen. När det nu blir.
Tills dess ha det så kul, vilket du är bäst på.
Kram Anna.